Skapa konto
Logga in

Anders Permeus, medgrundare och chefsjurist på avtal24, höll föredrag vid Tysk-Nordiska Juristfören

Anders Permeus, medgrundare och chefsjurist på avtal24, höll föredrag vid Tysk-Nordiska Juristföreningens möte i Rovaniemi i helgen.

1. Vad är Tysk-Nordiska Juristföreningen för något?
Det är en förening för advokater från Tyskland och de nordiska länderna som träffas två gånger per år och diskuterar gränsöverskridande juridik. Oerhört spännande utbyte mellan erfarna affärsjurister. Jag har varit medlem sedan studenttiden och har lärt känna många advokater i grannländerna.

2. Vad diskuterades denna gång?
Temat var IT-rätt och frågor som rör cloud computing och särskilt dataskyddsförordningen diskuterades. Mitt föredrag handlade emellertid om digitaliseringen inom juridiken och vad detta får för betydelse för juristers verksamhet.

3. Var Ditt föredrag en besk medicin för advokaterna?
Ja, definitivt till viss del, eftersom det inte råder något tvivel om att såväl bolagsjurister som advokater måste arbeta annorlunda framöver genom att standardisera avtalsutformning och utnyttja digitala verktyg för att effektivisera sin verksamhet. Annars kommer man att förlora sina klienter. Samtidigt var de flesta redan medvetna om den starka förändringsvind som råder. De har ju hört mig tjata om dessa frågor tidigare…..

4. Ser det olika ut för advokater i olika länder?
Tyska och nordiska länder arbetar inom ett rättssystem som kallas ”civil law” eller kontinentaleuropeiska rättssystemet, vilket i sin tur har sitt ursprung i romersk rätt. Om man gör en mycket teoretisk jämförelse skiljer det sig en hel del mellan t ex svensk och tysk rätt. Tyska rättssystemet är betydligt mer teoretisk och kodifierat, d v s lagreglerat. I svensk rätt finns utrymme för mycket tolkning och anpassning till vad som kan vara rimligt vid varje enskilt fall. I praktiken förekommer dock väldigt lika tillämpning av de olika juridiska frågorna. De skillnader som ändå finns slår också igenom i hur jurister arbetar. Där jag som svensk advokat ser möjligheter till snabba och pragmatiska lösningar, brukar den tyska advokaten kännas mer bunden vid en bokstavstolkning av vad lagen föreskriver. Detta leder i sin tur till ett visst motstånd att i allt för stor utsträckning förenkla handläggningen. Att använda digitala verktyg för att förenkla processen är något som tas emot med skräckblandad förtjusning. Jag tror att tyska advokater kommer att anamma det under protest, men efter en tids användning fråga sig varför detta inte implementerats för länge sedan, eftersom tysken i grund och botten alltid är för effektivisering av arbetsflöden.

5. Nämnde Du att robotar kommer att ersätta jurister?
Ja, faktiskt. Jag sa att detta definitivt kommer att ske på vissa områden, troligen aldrig på andra och på sikt eventuellt på vissa. Självklart kommer robotar, d v s smarta mjukvaror, ersätta jurister för strukturerade och repetitiva arbetsuppgifter som automatiseras, tvistelösningar på nätet m.m. Det finns redan program för optimering av förlikningar resp. förutsägelser om resultatet av rättsliga förfaranden. Många känner säkert till IBM:s Watson som är en superdator inom artificiell intelligens. Den har tidigare slagit människan i jeopardy och schack, används sedan en tid inom medicin och nu även inom juridiken. Jag är övertygad om att superdatorer och insamling resp. hantering av big data är något som de flesta jurister inom några år kommer att använda sig av för att effektivisera sin verksamhet. Det finns sedan länge digitala marknadsplatser som till viss del, där det sker någon form av intelligent matchning, kan ses som en robot. Sen har vi frågor om block chain, digital signering och ”det papperslösa samhället”. Inom Common Law pågår en utveckling där man vid outsourcing av juristtjänster, t ex till Indien vid due diligence, börjar arbeta med smarta program för att hantera resultatet av dessa granskningar på ett bättre sätt än tidigare.

6. Hur reagerade advokaterna på det?
De flesta höll med. De har redan drabbats av att klienter vill konkurrensutsätta dem och få fasta priser för allt fler uppdrag. Detta leder till att de jurister som kan implementera mer effektiva arbetsmetoder får de bästa klienterna och de finaste uppdragen. Detta drabbar samtliga, även M&A-advokaterna. Många börjar nu se sig om efter digitala, molntjänstbaserade verktyg.

7. Hur fungera det med advokatsekretess och molntjänster? Råder det en konflikt här?
Frågan som bör ställas är; är personuppgifter resp. annan sekretessbelagd information säker i molnet? Tja, det beror på molntjänstleverantören och dennes skalskydd samt huruvida kommunikationen är krypterad eller inte. En advokat måste också fråga sig om skalskyddet för den egna servern är ett bättre alternativ. Min bedömning i de allra flesta fall är att advokaterna får en betydligt säkrare infrastruktur om de nyttjar de mest vederhäftiga molntjänstleverantörerna istället för lagring och hantering på egna, ofta otillräckliga, servermiljöer. Därmed uppfyller man kraven på advokatsekretess bättre.

8. Avslutningsvis – ser framtiden ljus eller mörk ut för advokaterna?
Ljus för de som anammar tekniken nu. Mörk för de som väntar för länge.