Enligt lagen ärver sambor aldrig varandra. Det spelar ingen roll hur länge du varit sambo eller om ni har gemensamma barn. Om du vill att din sambo ska få del av ditt arv är det viktigt att skriva testamente. Ni kan välja att skriva gemensamt testamente eller enskilt testamente. 

Barn (bröstarvingar) har alltid rätt att kräva ut sin laglott, vilket i regel utgör hälften av ditt arv. Du kan skriva en önskan i ditt testamente att barnen ska avstå ifrån att kräva ut laglotten vid din bortgång för att skydda exempelvis en efterlevande partner. För att tydligare visa din önskan kan du bestämma att rätten till efterarv försvinner om ett barn går emot din önskan och ändå kräver ut sin laglott vid din bortgång. Då får barnet endast laglotten och inget mer.

Särkullbarn är barn från tidigare förhållanden, det vill säga barn du har tillsammans med någon annan än din partner. När det gäller särkullbarn finns det vissa särskilda regler. Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn alltid rätt att få ut minst sin laglott direkt då föräldern gått bort. Till skillnad från gemensamma barn som behöver vänta tills båda föräldrarna gått bort. Dock kan ett särkullbarn välja att avstå från laglotten till förmån för en efterlevande partner. Om detta görs har barnet rätt att kräva ut sitt arv när även den efterlevande partnern har gått bort. 

Ett inbördes testamente upprättas mellan två personer som vill ge varandra ömsesidig rätt till varandras arv. Ett enskilt testamente upprättas av en person. Oavsett om du vill skriva ett enskilt eller inbördes testamente så börjar du på samma ställe i vår avtalsapplikation.

För att testamentet ska vara giltigt måste det vara upprättat i skriftlig form och undertecknat av dig och två vittnen. Vittnena ska vara minst 15 år och ni får inte vara släkt. De får inte heller vara mottagare av arv och således nämnas i testamentet. De båda vittnena måste närvara samtidigt när du signerar ditt testamente, de behöver veta att det är ditt testamente som signeras men de behöver inte ta del av innehållet i testamentet. 

Mallar som finns spridda på internet är bara exempel på testamenten. Du kan aldrig vara säker på att mallen formulerar just dina önskemål eller att den är juridiskt korrekt. Till skillnad från avtal24:s tjänst, ansvarar de som lägger ut mallar på internet inte för eventuella fel och brister, och heller inte för konsekvenserna av eventuella fel och brister i och med mallarna. Genom avtal24:s tjänst skapas och skräddarsys testamentet utifrån dina förhållanden och din vilja. Du kan dessutom kostnadsfritt rådgöra med våra jurister om du känner dig osäker eller har några frågor.

Gifta par ärver i de flesta fall varandra eftersom efterlevande make eller maka ärver före gemensamma barn. Undantaget är om det finns särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv genast och behöver inte vänta tills den andra maken eller makan dör, till skillnad från gemensamma barn. Ni kan välja att skriva gemensamt testamente eller enskilt testamente. 

Om du är ensamstående ärver i första hand dina barn. Om barn och barnbarn saknas ärver dina föräldrar. Finns inte de kvar i livet går arvsordningen vidare till syskon och syskonbarn. Har man inga närmare släktingar än kusiner och inget testamente är skrivet går arvet till Allmänna arvsfonden. 

Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av arvet. Laglotten är vad ett barn minst har rätt till, oavsett vad som framgår i ett testamente. 

Ett testamente är ett dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter sin död.

Den lagstadgade turordningen i vilken arvingar ärver en avlidens egendom framgår av ärvdabalken och kallas arvsordning. Arvingar delas in i tre olika klasser. Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Dessa ska i första hand få sin arvslott, och minst sin laglott. Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass. 

Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne. Om den ena föräldern är avliden ärver eventuella syskon hans eller hennes del. Finns det arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn i livet men flera syskon till den avlidne. Tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn (mostrar, morbröder o.s.v.). Gränsen går vid kusiner som inte har någon arvsrätt. Finns ingen arvsberättigad eller ett testamente som säger annat går arvet till Allmänna arvsfonden vars pengar går till välgörenhet. 

I samtliga arvsklasser går man i rakt nedstigande led. Om till exempel en bröstarvinge inte i livet men däremot dennes två barn tar dessa två sin förälders plats som bröstarvinge och delar på förälderns arvslott. 

Är ni gifta och inte har några särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, går arvet till efterlevande make i första hand. 

Genom att skriva ett testamente kan du bestämma hur du vill att ditt arv ska fördelas. Det går alltså att ändra arvsordningen som finns i lag genom att skriva ett testamente. Tänk på att ett barn alltid har rätt att kräva sin laglott oavsett vad du skrivit i ditt testamente. En laglott utgör hälften av ett barns (biologiskt eller adopterat barn) arvslott. Laglotten räknas ut på följande vis. Om A har fyra barn och vid sin bortgång efterlämnar 100 000 kronor blir arvslotten 25 000 kronor för varje barn eftersom varje barn får lika stor del av arvet. Laglotten, som är hälften av arvslotten, blir 12 500 kronor för varje barn. Har en förälder testamenterat bort barnets laglott måste barnet aktivt kräva ut laglotten genom att klandra testamentet för att få ut sin laglott.

Att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag. Det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och inte heller att testamentera bort egendomen. Detta p.g.a. att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt går bort.

Den först avlidnes arvingar får alltså sina andelar av kvarlåtenskapen först när personen som ärvt med fri förfoganderätt avlider.

När också personen som har ärvt med fri förfoganderätt går bort ska alltså den andel av kvarlåtenskapen som kommer från den först avlidne fördelas till den först avlidnes arvingar. Att ärva med full äganderätt innebär att arvtagaren inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Den som mottar arvet får med andra ord både testamentera och ge bort arvet.

Ett testamente bör förvaras på en säker plats för att undvika att testamentet försvinner eller förstörs, detta eftersom det enbart är giltigt i original. Avtal24 erbjuder trygg och säker testamentsförvaring via Sveriges Begravningsbyråers förbund (SBF). 

Den avlidnes skulder ska betalas ur dödsboet innan eventuellt arv kan delas ut. Arvingarna är dock aldrig skyldiga att betala skulder som inte täcks av den avlidnes tillgångar.