Arvsordningen

Ett arv utgörs av de tillgångar som en avliden lämnar efter sig och som inte omfattas av (omnämns i) ett testamente. Lagen (Ärvdabalkens andra kapitel) delar in arvtagarna i tre klasser.

Första arvsklassen (barn till den avlidne)

I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, dvs. dennes barn och deras avkomlingar (barnbarn osv). Om något barn skulle ha dött ärver alltså det barnets barn istället. Adopterade barn har samma rätt till arv som biologiska barn. Alla barn ärver lika. Fosterbarn och styvbarn saknar arvsrätt, för att de ska kunna ta del av kvarlåtenskapen krävs att den avlidne skrivit testamente.
Det finns ett viktigt undantag från bröstarvingars rätt att få ut sitt arv direkt efter den avlidne förälderns bortgång. Detta gäller när den avlidne varit gift. För att skydda den efterlevande maken ärver han/hon hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Efterlevande makes rätt går således före bröstarvingarnas arvsrätt, som skjuts upp tills även den andre föräldern avlidit. 

Den fria förfoganderätten innebär att den efterlevande maken fritt kan använda den avlidnes kvarlåtenskap. Det är alltså tänkbart att den efterlevande förbrukar eller skänker bort dessa tillgångar. Däremot har den efterlevande maken inte rätt att testamentera bort kvarlåtenskapen. 

Barn som inte är gemensamma, s.k. särkullbarn, har en starkare rätt än andra bröstarvingar. Särkullbarn har nämligen alltid rätt att få ut sin laglott direkt när föräldern avlidit. Särkullbarn kan dock välja att avstå sitt arv tills vidare så att den efterlevande maken kan sitta i orubbat bo. Till skillnad från vad som gäller för makar saknar sambo arvsrätt.

Om den avlidne var sambo gäller andra regler än för gifta. Efterlevande sambo har ingen legal arvsrätt efter den avlidne. Sambon kan endast begära bodelning av gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk och därmed få rätt till hälften av detta. Ett testamente till en sambos fördel hindrar inte en bröstarvinge från att få ut sin laglott. Detsamma gäller även om det är fråga om sambornas gemensamma barn. Den s.k. lilla prisbasbeloppsregeln ger den efterlevande sambon rätt att vid bodelningen få ut tillgångar till, i mån de räcker, ett värde av två gånger det vid tiden aktuella prisbasbeloppet. 

Andra arvsklassen (föräldrar och syskon)

Arvingarna i den andra arvsklassen har bara rätt till arv om det inte finns några bröstarvingar. En förutsättning är alltså att den avlidne inte hade några barn eller barnbarn osv. Det är då den avlidnes föräldrar som ärver, hälften var. Om någon av föräldrarna avlidit ärver den avlidnes syskon och halvsyskon den del som annars skulle ha tillfallit föräldern. Är ett syskon avlidet ärver dennes bröstarvingar arvslotten.

Tredje arvsklassen (mor- och farföräldrar m. fl).

Den tredje arvsklassen består av mor- och farföräldrar samt deras barn, dvs. den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. En förutsättning för att dessa släktingar ska ha rätt att ärva är att det inte finns några arvingar i den första eller andra arvsklassen. Mor- och farföräldrar ärver en fjärdedel vardera. Om någon av dessa har avlidit får dennes barn, barnbarn osv. ärva denna del. Kusiner har inte någon rätt att ärva.

Om en avliden inte har några arvingar i någon av de tre arvsklasserna och heller inte skrivit något testamente går arvet till den Allmänna arvsfonden.


Skriv testamente